Radiokommunikation i kristid
Det är väldigt smart att tänka på vilken slags radiokommunikation man kan eller bör förlita sig på under en allvarlig samhällskris, eftersom det i ett sådant sammanhang snabbt kan bli problem att kommunicera via internet och telefon.
Bara vid ett större strömavbrott som pågår mer än ett dygn kommer det att bli problem med vardagskommunikationen. Förhoppningsvis fungerar kritisk samhällskommunikation tillfredställande fortfarande.
Kommunikationsbehoven är förstås olika beroende på person och scenario, men för att ge lite hjälp presenterar vi på denna sida fyra förenklade exempel på lösningar.
1) Kommunikation inom en grupp på relativt kort avstånd
Tänker vi oss att man är en grupp som håller sig inom ett område på några kvadratkilometer så löser man radiokommunikationen relativt enkelt på licensfria frekvenser, och mellan bärbara komradioapparater (så kallade walkie talkies).
Räckvidden beror mycket på terräng och bebyggelse. Kommunicerar man på licensfria frekvenser som t.ex. 69MHz eller 444MHz i mindre bebyggelse/relativt flack terräng, så kan man få en räckvidd uppåt 5km mellan två bärbara komradio.
Väldigt förenklat kan man säga att 69MHz är bättre i skog, villaområden, osv medan 444MHz är bättre i tät bebyggelse med betong/glasbyggnader eller om terrängen utgörs av ”naket” berg.
Du hittar komradio för 444MHz här: https://www.northcom.se/produkter/produktsegment/licensfri-radio
Du hittar radio för fria 69Mhz och 80Mhz åkeriradios här: https://westel.se/produkt-kategori/radioapparater/akeriradioapparater/
2) Kommunikation mellan t.ex. två familjer, medeldistans
Tänker vi oss att du vill hålla kontakten med en person eller grupp/familj som bor en bit bort, så räcker oftast inte bärbara komradios. Detta har dels med sändareffekt att göra – men det allra viktigaste är antennhöjd. Jorden är som bekant rund, och radiosignalerna på de licensfria frekvenserna når normalt sett bara till horisonten.
Man kan tänka på radiosignalen som ljus (ljus är också en slags radiovågor). Står man högt och fritt så kan man lätt se en lampa väldigt långt bort, men står det ett berg ivägen, eller lampan är under horisonten, så är det väldigt svårt att se den. Har man en otroligt stark lampa, så kan man se ljuset längre – eftersom ljuset då reflekteras lättare (översatt till radiokommunikation så kan en signal med hög sändareffekt nå längre eftersom signalen kan reflekteras på vägen).
Så för att kunna kommunicera mellan två hus, så behöver man ha någorlunda fri sikt emellan (beroende på frekvens så tar sig signalen dock fram bättre än t.ex. synligt ljus). Ligger ena huset väldigt högt, så kommer du ha en lång räckvidd. Finns det ett berg eller kulle emellan så kommer det generellt sett inte fungera så bra.
I genomsnittlig terräng och bebyggelse är det oftast relativt enkelt att ha stabil kommunikation mellan två basstationer (hus) på c:a 3 mils avstånd.
3) Kommunikation på lång distans eller i svår terräng
Tänker vi oss att du behöver ha kontakt över ett större område – kanske en annan del av landet – eller det är väldigt kuperad terräng – så blir det genast svårare.
Kommersiella användare löser denna utmaning genom så kallade relästationer – alltså en basstation som tar emot och återutsänder signalen. Sådana relästationer får inte användas på licensfria frekvenser (företag och organisationer söker tillstånd hos Post- och Telestyrelsen och betalar sedan en årlig avgift).
Beroende på hur högt relästationen sitter, så kan man få räckvidder uppåt 100km. Genom att länka samman flera relästationer kan man få täckning över i princip hela landet.
Ur ett prepperperspektiv måste vi här tänka på att även denna lösning kan bli känslig. Det gäller att relästationen har strömförsörjning, är skyddad för sabotage – i fallet med sammanlänkade relästationer måste vi tänka på vilket typ av nätverk som används där. Denna typ av infrastruktur är också dyr, och inte heller ekonomiskt realistisk för en genomsnittlig privatperson (RAKEL, som används av blåljusmyndigheter mfl i Sverige sägs ha kostat drygt 7 miljarder SEK att bygga upp).
En mer ”idiotsäker” lösning är kortvågskommunikation. Med relativt enkla medel kan du här täcka in stora delar av Sverige – och för den delen världen. Räckvidden/täckningsområdet beror främst på antenn och frekvens/tid på dygnet.
När vi talar om kommunikation på kortvåg behöver vi inte ta lika stor hänsyn till terräng och fri sikt. Detta eftersom man kan låta signalen ”studsa” i atmosfären.
T.ex. dagtid, med en trådantenn hängande några meter över marken, och en frekvens runt 3,5MHz så kan man skjuta sin signal rakt uppåt, där signalen studsar c:a 50km upp i atmosfären och kommer ned, spridd med en radio på åtminstone c:a 300km (men ofta mer). Detta gör att signalen är ungefär lika stark 5km som 300km bort.
Det finns inga licensfria frekvenser som kan användas till detta. En privatperson kan ta amatörradiocertifikat (är man det minsta intresserad av elektronik och radio så rekommenderar FB Radio starkt att bli radioamatör. En mycket lärorik och fin hobby!). Företag och organisationer kan undersöka möjligheten att få tillstånd hos Post- och Telestyrelsen.
Utrustning som kan användas är en kortvågstranceiver, se https://fbradio.se/amatorradio/kortvag tillsammans med en antennavstämningsenhet, t.ex. mAT-40 på vilken man kopplar på en tråd (20 meter elkabel, typ FK eller FQ funkar fint!). Sedan behöver man en strömkälla – t.ex. bilbatteri. Du hittar även utrustning för en högpresterande amatörradiostation från Northcom här.
4) Koppla upp dig till landets enda telenät med hundraprocentig täckning
(om du bor innanför dess täckningsområde)
Med en WRT (Westel radiotelefon) är du uppkopplad till Sveriges enda telenät som alltid kan erbjuda hundra procent täckning. En praktisk och populär lösning våra kunder ofta föredrar är vårt så kallade 2-i-1-paket. Detta paket kombinerar en Samsung Galaxy XCover 4S med vår bästa WRT-apparat, F3400. När din Samsungtelefon tappar täckning går samtalen automatiskt över till radiotelefonen och du kan ringa och ta emot samtal precis som vanligt.
KOMMUNIKATION & VÄRME I KRISLÄGE
Kom igång med egen radio
Grodda: Principen är att man sätter igång frönas eller bönornas naturliga egenskap att bilda en grodd som är början på en planta. Man lägger bönorna i en burk, sköljer med vatten och låter stå mörkt. Skölj minst en gång per dag, när groddarna utvecklats ställer man dem ljust så att de blir gröna. Fortsätt skölja varje dag. Det blir snabbt stor volym med mycket vitaminer. En snabb och enkel källa till grönsaker. Kan även göras vintertid. Så länge bönorna inte blötläggs kan de förvaras nästan hur länge som helst.
Du kan grodda:
- Mungbönor
- Alfalfafrö
- Gröna linser
- Kikärter
- Sojabönor
- Solrosfrön
Vanliga gula ärtor kan sås i tex en avskuren mjölkkartong med ytterst lite jord i botten.
Krasse kan odlas på bomull
Både krasse och gula ärtor kan förvaras i skafferi mycket läng.
Potatis odlas bäst på frilan men kan också odlas i en tunna på tex balkongen.
Detta är en nivå extra men höns är relativt lättskötta och ägg ger väldigt bra med proteiner. Bor du i tätorten bör du kontrollera att det är ok att skaffa höns.
Investera i en livsmedsdelstork. Torkad mat (som blir helt torkad) kan förvaras tort, mörkt och luftigt tex bruna papperspåsar under mycket lång tid.
Frukt som äpplen går utmärkt att torka. Genom att systematiskt torka äpplen som du inte hinner äta upp och spara till ditt krisförråd bygger du upp ett mycket bra förråd.
Bladspenat och mangold är både lätta att odla och torka och innehåller mycket näring.
På många orter finns möjlighet att fiska både viner och sommartid för en liten peng. Har du fiskeutrustning och kunskap är detta ett mycket bra sätt att ordna mat på egen hand.
Detta är mycket viktigt. Måste du klara dig och din familj själva och kanske isolerat under en period utan den information och digital underhållning som vi vant oss vid är det viktigt att hitta sysselsättning och möjlighet till skratt på annat sätt.
Se till att ha: Brädspel, kortlek och böcker hemma.
Högläsning och tärningsspel är underskattat.